London: fillipinska ramens på Ramo Ramen

Ett sista inlägg från London den här gången. Google var inte mycket till hjälp när vi letade efter glutenfria ramens i Soho. Men 16-åringen gick ut och rekade lite medan jag jobbade, passerade denna restaurang med meny på dörren – och som flaggade för att de hade glutenfria nudlar. Så vi bokade bord och dök upp samma kväll.

Ramo Ramen är en filippinsk-japansk restaurang. De har två restauranger, vi var på den vid 28 Brewer Street. Helt klart populär av sina landsmän. Har inte så många bord på bottenplan men det finns ett par till i källaren.

Menyn är kort och risnudlar kunde bytas till i samtliga ramens vid vårt besök. Spontant skulle jag säga att det här är otroligt GODA ramens. Väldigt väl lagade och fint balanserade smaker med schvung av umami.

Vi var för mätta för efterrätt och tog istället en kvällspromenad i ett sommarfint London, passerade M&S och köpte hem lite efterrätter i stället att ha i sängen tillsammans med Netflix. Ja det är väl inte första gången jag outar att jag gillar att ta med hem efterrätter till hotellet.

Sinigang – skaldjurstema med tamarind, stora grillade räkor, ägg, enoki mm.
Vegovarianten: en smakpalett med svamp, miso, kokt ägg, rostade tomater, vitlök och örter. Mycket umami!

London: glutenfri afternoon tea på One Aldwych

Googlar man efter glutenfri afternoon tea i London återkommer många positiva omdömmen för One Aldwych. De har alltså “vanlig” afternoon tea men kan enkelt anpassa motsvarande meny till glutenfritt. Plus att de har ett populärt  tema som heter “Charlie & The Chocolate Factory Afternoon Tea”. Så här hamnade jag och 16-åringen nu senast i London.

Om temat – kul! Attraherar så klart mycket barnfamiljer och yngre par. Kändes lite som att vi hamnade på Pinchos först. Men charmigt så klart.

Om upplägget: Alltid lite svårt att veta hur “mycket” som kommer in på sådana här sittningar. Men kom så klart hungrig. Här kommer det först in tre små smörgåsar på en platta tillsammans med en liten mini-paj och en macaron. Snyggt fixat att det glutenfria följer samma tema, om du jämför bilden ovan med den undre. Sedan erbjuds man så klart mer av det man gillar.

Andra serveringen – är klassiska scones med clotted cream och två varianter av marmelad. Fotade inte men det är med klassiskt upplägg. Fina glutenfria scones.

Sedan kommer tredje rundan med choklad. Nojade lite att det skulle bli för mycket men det är som små saker. Det glutenfria upplägget är på den andra raden ovan. Det var minst lika bra.

Sockervadden med “hemlig” ingrediens.

Vad vi tyckte om helheten? Lite väl stimmigt vid vårt besök, kanske annan musik i bakgrunden skulle kunna dämpa känslan av att vi var på barnkalas. Fast samtidigt så är det kanske precis här man kan dra in med ett gäng kids. Tycker det är 10/10 för det glutenfria anpassningen. Lite dyrt, äsch, jag vet att det ÄR kostsamt med afternoon tea i London, men man häpnar ändå lite när notan kommer och man rundat av med serviceavgifter, ok växelkursen var inte heller till någon fördel. Fast det var kul upplägg, bra service och alltid sjukt tacksamt att hitta ett vettigt glutenfritt alternativ utan kompromisser.

Mer afternoon tea i London:

East Sussex: Charleston house

Bjuder på lite bilder från besöket på Charleston house. Ligger strax utanför Lewes om du befinner dig norr om Brighton. Hade planer på att åka dit förra året men pandemin krånglade så klart till det. Så när jag var i England häromveckan och 16-åringen picknickade med kompisar pep jag hit med en väninna.

Huset tillhör Bloomsburygruppen, så läs gärna lite om deras historia innan och kanske framför allt om husets huvudperson – konstnären Vanessa Bell, syster till Virgina Wolf. Det är väl värt att gå på en bokad visning, även om det är LITE ängsligt kring hur man får röra sig från rum till rum. Rätt pretantiöst klientel på temat kulturelit turistar här, men låt det inte avskräcka dig. Det är en fin plats för en dagsutflykt.

Ej på bild – ett riktigt trevligt café! Har lite blandad lunchmeny och fika. Supermysigt!

London: vårt boende i Covent Garden

Häromveckan när vi var London bodde jag och 16-åringen i en liten lägenhet på 16 Irving Street i Covent Garden. Hittade via booking.com. Vi var inte intresserade av någon hotellfrukost utan ville ha tillgång till eget pentry. Blir oftast lättare att fixa glutenfri frukost på egen hand. Plus att vi ville vara hungriga för lunch och middag. Dessutom ville jag kunna jobba ostört men centralt så hon kunde röra sig ute på egen hand. Så utifrån dessa preferenser blev boendet jättebra. Faktiskt så gick vi precis överallt dessa dagar, tack vare läget.

Ingen hiss finns i huset ska tilläggas, det är smala trappor och vi bodde högst upp under taknocken. Det var ostört från andra boendes i huset men visst var det liv från restaurangerna på kvällen från samma gata utanför. Äsch rätt mysigt ändå en kväll i slutet av juni. Rent och fint var det också. Sprang aldrig på rumsuthyraren, allt kontakt sköttes via mail och vi hade digitala koder till dörrarna. Rätt skönt faktiskt.

London: Middag på NOPI

Vill gärna prova alla Ottolonghis restauranger i London men det här är ändå en början. Åh vad det här var bra. Jag och 16-åringen delade på 5 smårätter innan vi promenerade vidare på musikal. Blev så mätt. Blev inte plats för efterrätt. Vi pratar fortfarande om morötterna! Helt galet att man kan bli så besatt av en sån enkel rätt.

Deras pre-theatre-menu var inte direkt glutenfri vår kväll, men en bra sak med Nopi är att de har en hel del glutenfritt på menyn. De har även en enkom glutenfri meny som de fint nog mailade i förväg. Sånt är så skönt tycker jag. Betyder så mycket när man kan välja “allt” från menyn man kikar på. Det finns även en del kötträtter så klart men dottern är pescitarian och jag ville som dela alla rätter med henne. Så härlig middag med mycket vego  och lite fisk. Prismässigt helt ok med tanke på de fantastiska råvarorna och väl komponerade rätter.

Vi satt för övrigt en trappa ner vid deras långbord typ “mitt i köket”. Det är som tänkt att man socialiserar med andra gäster. En trappa uppe är det mindre bord. Mysigt på olika vis tänker jag.

Drack riktigt gott vin på glas och dottern provade alkoholfria drinkar som var mycket “ottolonghi” dvs med en massa smaker som en inte kommit på själv. Så inspirerande middag från början till slut.

Lite kryddade nötter innan maten. Nästan lite för mycket (!) om jag nu ska anmärka på något?
Burrata med ananas, chili, honung och koriaderfrön. Wow vilken ost!
Morötterna. Alltså vad vi pratar om dem. Med labneh, kardemumma och pistage. Vill ha receptet!
Tomater med safir (heter vad på svenska?), grön miso, mandel och furikake. En väldigt fin kombo.
Broccolini som pakora. Tofu med lime. Plus picklad citron.
Dottern pratar fortfarande om denna torskrätt. Vet knappt vad vi äter här. Någon slags rädisa i purén. Vad är ens monks beard?! Plus chilismör. Magi på tallrik som är så typiskt Ottolenghi?