London: the Pilgrm hotel

Veckans alla Londoninlägg beror på att jag och bästa Elvaåringen pep in för en helg för oss själva förra veckan. Ni kanske minns att jag var iväg med den äldsta för några år sedan på en lyckad “Nioårsresa”. Då bodde vi i Stockholm och hade en härlig långhelg i London. Så var det tänkt att barn nummer två skulle åka iväg på tu man hand med mig när hon fyllde nio. Hon har dock velat länge och mycket om vart vi ska åka. Så sent som för ett par månader sedan planerade vi för Venedig. Men så landade vi i att ta tåget till London. Det blev lite mer pengar till vår resebudget och vi kunde vi lägga lite mer till exempel på ett mysigt hotell. Hon valde. Och jag blev inte besviken. The Pilgrm är nämligen ännu finare i verkligheten.

Lätt att gilla inredningen här. Gammalt och nytt.

Litet café vid entrén.

Här trivdes vi!

Fotade inte “loungen” en trappa upp men det är där man kan äta frukost och smita in för en drink. Vilket vi inte hann tyvärr.

Sista bilden – vår säng! Vi valde rumstorleken SMALL och det är litet. Men passade oss perfekt. Bra saker är att det inte är lyhört, flera uttag att ladda mobilen med och att sängen var superskön. Inget vattenkokare på rummet men ute i korridoren finns ett gulligt lite pentry där man hämtar kaffe och te. Nere i receptionen fyller man på sin vattenflaska med valfritt vatten. Så det är ett boende för den självgående gästen. Bor gärna här igen!

 

London: glutenfri afternoon tea på Bea’s of Bloomsbury

Det blir en himla massa om London nu här i bloggen men jag tänker att vi betar av allt medan det är färskt i minnet.

Vi har provat vår första glutenfria afternoon tea i London. Efter att ha googlat sönder ämnet blev det att vi bokade bord för två på Bea’s of Bloomsbury som ofta rekommenderas. De finns på tre platser i London och vi var vid den vid St Pauls.

Den glutenstinna serveringen.

Jag valde en “vanlig” afternoon tea. Som du ser på bilderna så är det ganska lika upplägg vilket är ett plus. Barnen gillar när de får en beställning som “ser ut som andras”.  Ett par glutenfria bakverk var även på min version eftersom de använt mandelmjöl. Min uppfattning är att våra beställningar preparerades på två olika ställen i köket.

Det var helt ok. Min dotter var lite besviken på att det inte (!) var den supertraditionella varianten. Hon hade förväntat sig mer old school och även mer högtidligt. Man kan faktiskt se på presentationen nedan att det bokstavligen kastades ut från köket, man får vara glad att inget ramlade av. Fick intrycket av ett det bara vara en tjej som serverade på det här passet. Vår beställning tar tid trots att vi förbokat på nätet. Det tog 40 minuter innan allt kom ut Det är trasiga batteriljus på vårt bord och mjölkkannan är spräckt. Så trots ambitiösa glutenfria bakverk så uteblir helhetsintrycket. Vilket jag tycker är viktigt just vid afteroon tea. Å andra sidan skriver de ju på hemsidan att det ÄR causal. Så om du INTE vill att det ska vara stifft  – då ska du gå hit.

Och den glutenfria!

Om vi kommer tillbaka? När det gäller glutenfritt så tror jag att deras scones var det starkaste kortet så de kommer vi gärna tillbaka för. För afternoon tea så tror jag att vi gör ett försök att se om Wolsley kan göra en glutenfri variant. Eftersom det är i samma prisklass men har en helt annan miljö.  Det är helt klart min bästa afternoon tea hitills i London. Även Kensington Palace har en mysigare atmosfär.

London: middag på Leggero i Soho

Det finns många pärlor att prova bland Londons restauranger. Jag har sett fram emot att testa Leggero med någon av barnen länge. Känd för att vara en 100% glutenfri italiensk restaurang. Gissa vilka förväntningar vi hade när vi kom hit!

Hur det var? Stimmigt och fullsatt en lördagkväll. Vi hade bokat i förväg ska tilläggas. Det är trångt här så man överhör ganska mycket. Vi var omgivna av italienska gäster på våra båda sidor. De hade visst inte glutenintolerans, så tydligen är det även en hotspot för de som gillar genuint god italiensk mat, oavsett om det är gluten eller inte.

Först ut –  tre sorters focaccia. Fin textur trots frånvaro av gluten. Magiskt gott. Finns verkligen inget att anmärka på. Generös portion dessutom.

Några ord om servicen förresten. Rätt katastrofal egentligen. Fast fullt försvarbar. För de är så himla trevliga. Det kommer ut fel grejer från köket. Grannbordet beställde efter oss men hinner betala och gå innan vi får vår varmrätt. MEN. Vår servitör är fullt medveten om att det inte riktigt flyter på och erbjuder sig på eget initiativ att reducera vår nota ordentligt och bjuder även på all dryck. Väldigt empatiskt agerande som gör att det är helt ok att han råkar pratar med typ alla på vägen ut till köket igen. Stämningen var som att vara hemma hos ens bästa vänner på en brakmiddag. Plus ett på det säger jag.

Pastan? Mitt sällskap kvällen till ära åt färsk tagliatelle smaksatt med tomat. God färsk pasta som är glutenfri är vi inte bortskämda med.  Här är den mycket bra.  Går förresten att köpa med hem.

Jag åt deras rosa ravioli med gorgonzola. Fantastisk smakexplosion.

På grund av att vår mat tog sin tid och klockan var lite väl mycket för att en Elvaåring ska hänga i Soho en lördagkväll så hann vi inte med efterrätt. Det är då vår gulliga servitör  bjussar på en brownie att äta hemma på hotellet i stället. Det gick inte att tacka nej till!

London: frukost på Darcie Green

Det här frukoststället har vi haft span på ett tag och eftersom vi bodde vid Paddington Station förra helgen blev det en snabb promenad ner hit till kanten av Little Venice. Ja det finns ett litet Venedig i London! I kanalen ligger en rad husbåtar på rad och det är en mysig promenad att gå efter frukosten. Extra kul eftersom den här resan från början var tänkt att gå till Venedig.

Båten har två avdelningar. Dels en dörr till vänster som tar dig till en bar. Och dels en dörr till höger som tar dig till den lilla matsalen. Sommartid går det även att ta en plats uppe på taket.

Kort trevlig frukostmeny här. Elvaåringen dök ner i en glutenfri gröt med tapioca och massa pynt. Serveras kall.

Jag äter en riktigt BRA shakshuka. Bra stuns med kryddning och chili. Glutenfritt bröd till.

Full poäng för mysfaktor, trevligt bemötande med koll på allergener och härlig meny. Lätt hänt att jag kommer hit igen!

Purjolökssoppa med squash

En klassisk fråga vid vårt middagsbord – “vad är den hemliga ingrediensen”?  Oftast följt med en tveksam blick från någon av barnen som typ ba “neeej mamma vad har du gjort nu….”. Haha!

I det här fallet uppgraderades purjolökssoppan med två saker. Dels squash. Vilket gör den lite grönare och mindre grumlig eftersom jag även minskade lite på potatisen i soppan. Till sin fördel tycker jag. Till saken hör att mina barn alltid petar bort squash om de ser den på tallriken. Och dels det fantastiskt goda örtsaltet som jag nyligen fick i present. Inköpt på Mallorca. Åh det är helt beroendeframkallande! Saknar du örtsalt – kör på vanligt flingsalt och kanske en nypa torkad basilika och timjan.  Soppan fick fem tummar upp här hos oss och serverades med valfria mackor. Ja trots squash.

Purjolökssoppa med squash

4-5 portioner beroende på hur hungrig du är.

  • 4 normalstora potatisar
  • 1 normalstor squash
  • 1 gigantisk purjolök
  • en gul lök
  • 1-2 vitlöksklyftor
  • lite olja att fräsa grönsakerna med
  • 1 liter bra vegetarisk buljong
  • 2,5 dl (laktosfri) grädde
  • örtsalt
  • svartpeppar
  1. Skala och tärna potatis, gul lök och vitlök. Dela och skölj purjolöken noga och skiva i slantar.
  2. Fräs all lök i en större kastrull med lite olja. Häll ner potatis och fräs en stund till.
  3. Häll över buljongen och koka upp.
  4. Häll i grädde och koka soppan tills potatisen är mjuk nog att kunna mixas.
  5. Mixa soppan slät med stavmixer. Smaka av med örtsalt och nymalen peppar.