| Prenumerera via Bloglovin' bloglovin | Prenumerera via RSS RSS | Kontakta oss RSS

Postat av måndag 31/03 2014 kl. 10:33 4 kommentarer

Böcklingröra med citron och persilja

Vi köper hem rökt fisk lite nu och då. Oftast lax och makrill. En av fördelarna är att en mindre mängd ger mycket smak i middagsmaten. Hållbarheten brukar vara bra i kylskåpet så det är en typisk ”bra-att-ha-ingrediens” att plocka med sig hem på veckohandlingen. Rökt lax återkommer ofta i vår vardagspasta och är en återkommande ingrediens här i matbloggen och vill du äta något gott med rökt makrill till middag så rekommenderar jag det här.

Rökt böckling är förstås barndomsnostalgi. Mamma köpte hem från fiskaffären och jag vill minnas att det serverades med färskpotatis och knäckebröd. Somrigt och enkelt!

I fredags blev det här en improviserad förrätt med just rökt böckling i väntan på att veckans steak night skulle bli preppad och klar. Faktum är att det var mest överblivna rester från kylskåpet som åkte ner i röran. Men helheten med alla smaker blev ju gudomligt gott! Jag tänker att den här typen av snittar passar fint med de snittar jag tidigare nämnt i inlägget om norrländska tapas och inte minst favoriten Öjebytoast som serveras med kräftstjärtar kummin och västerbottensost. Helena har förresten bloggat om en liknande böcklingröra med kapris som du  hittar här.

BÖCKLINGRÖRA MED CITRON OCH PERSILJA – en receptskiss

  • Rensa en rökt böckling. Dela i småbitar och lägg i en skål.
  • Rör ner ett par matskedar smetana.
  • Blanda ner finklippt slätbladig persilja, ganska mycket nypressad citronsaft, lite finklippt dill och ett par skedar romkaviar. Smaksätt lätt med salt och peppar. Förvaras kallt innan servering.

Postat av söndag 30/03 2014 kl. 10:12 1 kommentar

HCMC: Mer Lúsine

Jag blev ju barnsligt förtjust i Lúsine när vi lunchade där. När jag kom tillbaka till HCMC ett par veckor senare på egen hand med Åttaåringen så hade jag inte riktigt koll på adressen utan sökte snabbt i foursquare när vi  satt i taxin på väg tillbaka från Saigon Zoo. Jag kände inte alls igen mig när jag kom fram men insåg snart att Lúsine alltså har två olika restauranger. Det har inte framgått på deras hemsida.

Deras restaurang på  151/1 Dong Khoi Street  är minst lika bra som den vi tidigare varit på 70B Le Loi. Entrén är anonym via en motorcykelparkering på en innergård varför det är lätt att tro att man har kommit helt fel. Men väl en trappa upp så finns ett mindre imperium med industriromantisk inredning. Butiken här är lite större och är man ett riktigt Lúsine-fan så kommer man inte härifrån utan deras snygga tygkasse.

Lúsine är alltså ett trendigt vinnande koncept i HCMC – eller för att citera dem själva;

”More than just a fashion boutique, café and art gallery, L’Usine is a contemporary Vietnamese experience inspired by the timeless elegance of the Indochina era.”

Den här gången blev det parmesan-och-örtkryddsstinna köttbullar med spagetti till Åttaåringen. Jag provade deras omtalade baguette med pulled pork men blev tyvärr lite besviken. Det slutade med att dottern och jag bytte tallrikar och båda blev nöjda!

Postat av lördag 29/03 2014 kl. 15:26 2 kommentarer

Favorit i Mui ne: Sandals

Jag har redan skrivit den långa sammanfattningen om alla restauranger som vi varit på i Mui ne. Ett par av dem har jag dock tänkt att berätta lite mer om. Först ut är Sandals!

Sandals ligger nere vid stranden inne på Mia Resort. Det här är för övrigt en fantastiskt mysig resort. Jag skulle hemskt gärna bo här om vi någon gång återser Mui ne. Mia Resort har även ett bra spa med Dermalogica-produkter. Grattis till dig som kommer att checka in här!

Här har vi firat makens födelsedag och även svärmors 60-årsdag. På juldagen åt vi en fantastiskt amibitös jullunchbuffé där vi verkligen inte saknade något. Ibland har jag smitit in här en tidig morgon för en cappuccino nere vid stranden. Jag vågar påstå att du hittar byns bästa desserter här. Missa inte deras crème brûlée smaksatt med kokosnöt och vit choklad som serveras med mangosorbet. Den är magiskt god! En annan favorit är att deras meze-tallrik med småplock att dela på innan varmrätten.

Nu ska jag erkänna att allt inte kommer ut från köket perfekt. Det har varit lite ojämnt ibland. Men guldkornen på menyn dominerar och har man ätit mycket vietnamesisk mat på resan så kan det vara värt några extra dong att få äta lite uppgraderad western food. Det brukar även finnas en  prisvärd ”kvällens special” på menyn. Väger man in miljön och service i bedömningen så hamnar Sandals mycket högt på vår lista.

Postat av lördag 29/03 2014 kl. 9:35 6 kommentarer

Äntligen hemma!

Sen jag bloggade senast så har det vart firande av svärmors sextioårsdag i Vietnam, ett känslosamt farväl av fiskebyn, fler dagar i HCMC, en lätt katastrofal sjukvecka i Hong kong och så det fina med att landa i ett vårfyllt Sverige.

I Hong kong fick vi kortslutning på hotellrummet första kvällen varför moderkortet typ brann upp i min Macbook. Igår var den äntligen lagad. Tack försäkringsbolaget för att ni fixade det. Nu sex veckor senare så finns det alltså hur mycket som helst att berätta!

Vad tjejerna hade längtat efter hemma i Sverige? Bland annat blåbärssoppa och korv med bröd. Ja det var ju ganska lätt att ordna väl hemma. Så första helgen blev det grillat i vår trädgård. Stranden i Mui ne saknar vi redan och vi har förstås redan glömt att man allt som oftast fick hålla blicken högt för att inte få en kitesurfingbräda i huvudet.

Nej vi kan nog faktiskt inte välja. Vi gillar båda alternativen lika mycket!

Postat av tisdag 11/03 2014 kl. 11:42 14 kommentarer

Att hitta tillbaka till köket

Ni vet hur det kan vara ibland; livet kommer emellan och matlagningen blir totalt oviktig. Eller… maten blir totalt oviktig. Det är då tanken på att det borde finnas ett ”bli mätt-piller” dyker upp. Det hände mig i höstas. Min pappa blev allvarligt sjuk och ganska snart var allt annat än hur han mådde sekundärt. Att laga mat rationaliserades bort. Varken orken eller fantasin fanns. Det åts i princip bara hämtmat här hemma. Om jag ska vara ärligt åts det knappt någonting alls en period.

Om man, som jag, i vanliga fall lägger mycket tid på att planera middagar och verkligen tycker att det är viktigt med bra och god mat, är det en konstig situation att överhuvudtaget inte vara sugen på något och mest se mat som ett nödvändigt ont. Jag nådde absoluta botten när jag en dag värmde rester som bland annat bestod av pommes frites. Man kan faktiskt inte värma pommes frites. Otjänligt som människoföda, sa min mamma. Så här i efterhand får jag erkänna att det var på gränsen. Fast jag blev ju i alla fall mätt.

En av de sista dagarna 2013 dog min pappa. Minst 20 år för tidigt. Att förlora en mycket älskad förälder är vansinnigt ledsamt. Det förstår ju vem som helst.

20140311-131235.jpg

”Sorgdieten” är effektiv, men definitivt inget att rekommendera. Den är dessutom det sämsta man kan ägna sig åt om man ska komma på fötter och få tillbaka den förlorade energin. Det svåra är dock att ta sig över tröskeln till köket och känna någon som helst lust att laga mat. Och ju längre tiden gick, desto mer motigt blev det.

Elin befann sig på andra sidan jordklotet, men bidrog på ett alldeles speciellt sätt till att jag faktiskt tyckte att det var lockande med matlagning igen. Hon skrev en matsedel för två veckor; komplett med 14 recept, kloka råd om vilka tillbehör jag borde satsa på och vad jag kunde laga lite extra av för att ha till dagen efter. Har ni någonsin hört talas om något finare? När jag läste hennes matsedel och fick idéer om hur jag kunde göra om något recept för att det skulle passa mig/oss, förstod jag att det fanns hopp om min matrelaterade mentala hälsa.

Och vet ni? Jag kommer ihåg hur man gör när man lagar mat! Numera trivs jag i köket de flesta dagar, även om påhittigheten och variationen inte riktigt har infunnit sig. Jag lagar mest gamla beprövade kort. Det är just den sortens mat jag vill ha när det är svajigt runtomkring mig. Den trygga husmanskosten som jag fick med bröstmjölken. Riktig comfort food.

Nu gäller det att ta sig an nästa utmaning; att laga nya rätter som är värda att blogga hem om.