| Prenumerera via Bloglovin' bloglovin | Prenumerera via RSS RSS | Kontakta oss RSS

Postat av onsdag 21/01 2009 kl. 23:08 10 kommentarer

Linns bebisgucka

Handen på hjärtat, när det gäller vårt andra barn så har den här resan med smakportioner och barnmat varit en enda lång uppförsbacke. Hon är en petig liten fröken som förvisso smakat maten men hon har blivit mätt redan efter några teskedar, därefter har hon knipit hårt och bara givit mig en ilsk blick. Hennes viktkurva har dessutom dalat så det har känts lite frusterande.

Det är först nu som vi märker av ett gastronomiskt genombrott. Till saken hör att vi har dragit ner på amningen ganska ordentligt och det var visst det som behövdes: hon vill ha mat jämt! Det känns som om jag inte gör något annat än matar henne! Hon skövlar skålar på löpande band och vill helst äta själv vilket hon gör riktigt bra för att vara drygt tio månader.

Den här guckan är ett tips från hennes gudmor och har gjort succé som mellis; blanda hälften avokado med hälften banan – och som hon älskar det! Smakmässigt så kan man väl säga att det blir som en söt avokado och med några majskrokar i handen så blir det ju rena partystämningen!


Liknande inlägg:

Tipsa / Skriv ut / Bokmärk:

10 kommentarer    Skriv en egen kommentar »

  1. Alt godt säger:

    Barn og mat kan vere vanskeleg. Ein strategi eg har brukt med hell er å ikkje se på barnet når eg gir det ein ny type mat. Eg prøver å gjere det så matteroffactly som mogeleg.

    Eg blir sur på foreldre som med bekymra blikk ser på barnet sitt når det får ein ny type mat med eit uttrykk i ansiktet som kommuniserer ”er du sikker på at du likte det, lille venn?”

  2. Robster säger:

    Kommer fortfarande ihåg när jag skulle göra chili åt syrrans ungar (då 4 och 7 år). Chili är väl fel ord eftersom det snarare var köttfärs med tomat, bönor, en gnutta salt och peppar samt oregano. Protest och ingen unge åt för att det var ”för starkt”. jag visste i ärlighetens namn inte hur jag skulle göra den mildare utan att bara servera köttfärs au naturelle.

  3. Elin säger:

    Alt Godt, jag tror också att det finns en hel del psykologi bakom. Inte bara vad vi säger, utan hur vi säger. Jag ger bara barnen mat som jag själv kan tänka mig att äta, för jag kan ju inte låssas att något är gott och få barnen att tro att det är så :)

    Robster, gör köttbullar på färsen nästa gång så kommer de att älska dig!

  4. Anne säger:

    Åh, ”bavocado-dip” minns jag med rysning att en av mina korridorskompisar gjorde som experiment. Han var en äventyrlig person… och mosade helt enkelt ner banan i typ guacamole. *Det* var ingen höjdare. Men ren banan-avocado tror jag nog är lite bättre :)

  5. Elin säger:

    Anne, jag erkänner att jag var skeptisk innan men det var faktiskt helt ok. det cirkulerade ju ett recept flitigt förut med en smoothie med hallon och avokado som jag tyckte lät konstigt. Nu funderar jag nästan på att våga prova det också :)

  6. Robster säger:

    Min flickvän är från latinamerika… Tror inte hon gett tummen upp för en enda krog- eller svenne-guaca någonsin. :mrgreen:

  7. Bendel säger:

    Hur gammal är den lille nu?

  8. Elin säger:

    Cirka sådär 10,5 månad. Och saknar fortfarande tänder!

  9. Cinsaga säger:

    Åh, tack för tipset ! Likadant med lilltjejen här. Men nu har det vänt !

  10. Bendel säger:

    Sötnosen, ser jätteduktig ut med maten tycker jag! Vid den tiden saknade min lille T också tänder, eller två stycken stack upp ungefär då. Nu är han 1 år och 2 mån, har fått betydligt fler och är snart inskolad på dagis där han tydligen äter det mesta helt själv.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Smakresan, för tredje gången » Tre tjejer i köket

Skriv en kommentar